Sentimental

I bland längtar jag så fruktansvärt till Gotland. Under de 15 månader jag bodde där blev ön en del av mig. Jag kommer ännu att resa dit många gånger, men tills det är dags för nästa besök har jag många fina karameller att suga på.

Den lugna mentaliteten och språket. Turistmyllret i Visby en solig sommardag och att vandra innanför murarna en kylig vinterdag och känna historiens vingslag i varje kullersten medan man promenerar ner för Hästbacken på väg till Kränku för att köpa te.

Och naturen. Att se havet varje dag och känna den salta havsvinden vira in sig i håret. Den slitna bänken uppe på klinten där jag kunde sitta i timmar och titta ut över havet. Se en gotlandsfärja lämna hamnen, en stund senare se en annan lägga till. De långgrunda badstränderna där sanden aldrig tar slut. Fiskrökerierna dit det var värt att åka en söndag för att få nyrökt flundra.

Avslutningsvis Gotlands nationalsång "Summarn kummar"som texten var före mordet på Olof Palme, ursprungligen skriven av Allan Nilsson för När Revyn

Ref. Summan kummar me sol kummar yvar hällmark u stain,
yvar förfädas bain, yvar martall, yvar ain.
Yvar maurar u mack, leiksum yvar pinnsvein u rack.
Skeinar soli igen pa ladingen.

Summarn de är när soli kummar yvar Austargarn,
summar de är när brimsar brummar u myggar bleair me ban.
Summar de är när Palme gåimar si pa norr nånstans.
Visst skudd de vare trist skudd de var um summan inte fanns.

Ref.

Vackat kan vare mosse pa en gammel sprucken stain,
vackat kan var u hald si bei fast bärgningi är klain.
Vackat kan vare sånt som kalles fäult nån annanstans.
Visst skudd de vare trist skudd de var um Gotland inte fanns.


Och sen helt till sist en bild på Gotlands landskapsdjur, pinnsvein.