Jag är ensam hemma med barnen hela veckan och i desperat behov av socialt umgänge som inte innebär haklapp, raseriutbrott, välling eller en timmes intensivt tittande på en myra.
Anyone?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
...livet är som en makaronilåda, inte så kryddat men gott...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar