Vår olycka till bil

Jag har hört andra prata om det, bilen som besöker verkstaden stup i kvarten, men man tror ju att det aldrig ska drabba en själv. Vår bil kunde ha klippkort hos Ford, så ofta känns det som att vi kurar den där. I våras var det fläkten och i lördags var det kopplingen som sa upp kontraktet.

Jag vet inte hur man kör en bil utan koppling, men mannen lyckades starta bilen med tvåans växel i, köra ut till landsvägen, sätta i fyran, köra till stan, undvika att stanna eller krocka och sen snyggt parkera bilen utanför verkstadens servicehall.

Sen utspelade sig ett smått komiskt samtal mellan en borgåbo och en gotlänning.

Verkstadgubben: så du hämtar en bil?
Mannen: nej, jag ska lämna en bil
Verkstadgubben: ja just det
Mannen: ööööh?
Verkstadgubben: ja alltså du hämtar hit en bil?
Mannen: ja....?
Verkstadgubben: med söndrig koppling?
Mannen: ja, jo, det stämmer, men jag vill alltså lämna in den
Verkstadgubben (lite irriterad, ska den här rikssvensken liksom aldrig förstå?): ja men då tittar vi på den så ringer vi sen när du kan komma och söka den.
Mannen (börjar förstå att det visst handlar om skillnader i språket): du menar när jag kan komma och hämta den?
Verkstadgubben (tycker att det hela börjar bli jobbigt): ja, ja, vi ringer

Hur som helst, reparationen som eventuellt skulle ta två veckor och kosta 700 € var över på en timme och kostade bara drygt 30 €, vilket vi är evigt tacksamma för. Överlyckliga över de insparade hundralapparna beställde vi därför tid för "den stora årskontrollen". Olyckan ska med andra ord bli inlagd på spa.