Utelekar

Malin har på sin blogg utmanat mig att lista de bästa utelekarna från barndomen. (Och nej Malin, jag tror inte att Peter Settman läser din blogg.)


Tillägg! Jag glömde den bästa av alla bra utelekar. Att köra bil! Det var så här att min pappa hade gjort om en gammal skåpbil till lekstuga åt mig. Bak var det alltså lekstuga, men förarhytten fanns fortfarande kvar. Där kunde man alltså sitta och ratta en riktig bil. Vet inte hur många poliskontroller jag hade smitit ifrån innan jag fyllde 10. Det var inte särskilt roligt att köra ensam, men med kompisarna blev det världens roligaste lek.


Så tadaaa, här kommer de:

1) Kyrkråtta. En form att kurragömma, men man kan befria de som redan blivit upptäckta genom att röra vid den vägg som man använder som "mål" före det att den som är letaren hinner röra vid väggen och ropa ens namn. Den lekte jag ofta med mina bröder, deras kompisar och en tjej som spenderade helgerna i granngården.

2) Land (Malins favorit). Vi lekte den som så att man först hade en stor cirkel som man delade upp i så många länder som det var deltagare. Sen skulle man kasta en pinne på en annan deltagare och om pinnen träffade fick man genom att stå i sitt eget land och sträcka sig in över den andras land erövra en så stor bit land som armarna räckte till att rita upp.

3) Spegel. Man ska förflytta sig framåt utan att bli upptäckt och vara den som först når väggen. Vid väggen står en deltagare med ryggen åt de andra (det är då man kan röra sig framåt) men så fort personen vänder sig om (och kan se de andra) gäller det att stå stilla. Om personen vid väggen ser att man rör sig, får man börja om från startstrecket.