En och en halv timme senare får jag avundsjukt lyssna på hur äldsta brorsan och hans fru har haft det i Tailand.
De var i Tailand i fjol också . Två veckor efter att de hade kommit hem satt mamma, brorsan och jag hemma hos mina föräldrar och drack kaffe. Då berättade han lite sådär i en bisats att det hade varit deras bröllopsresa. Grattis, grattis, vad mer kan man säga. Vi kände oss inte ens särskilt snopna, de hade ju redan under flera års tid sagt att OM de kommer att gifta sig så berättar de först efteråt.
Undrar om det är en bebisresa de gör i år. Behöver jag säga att jag hoppas på det? Det kan de åtminstone inte dölja till först efteråt.
Godnatt världen.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar